Jag behövde verkligen vila. Det känns i hela kroppen att den verkligen behövde få komma till ro en stund. Så det är lite bättre nu. Har sovit långa nätter och vägrat göra saker jag inte känt för.. Illamåendet har kommit smygande på mig i värmen och jag har tampats med att få bort den. Idag mår jag rätt bra.
I förrgår bokade jag biljetter till Stockholm. Ska hälsa på Mirja och Silas, träffa Elin, gå på fotografiska som har en utställning av Lennart Nilsson med bilder på foster och så ska jag med mamma på formexmässan. Och så ska jag få träffa syster min och hennes två underbara ungar. The shit alltså. Jag ser verkligen fram emot allt detta!
I morse vägde jag mig. Till min stora förvåning hade jag inte gått upp ett gram. Jag vet inte om jag ska vara glad eller orolig.. Majte hade en teori om att jag skulle gått ner i fett och upp i bebis, men jag är lite skeptisk. Jag äter ju godis och det går jag ju alltid upp i vikt av. Men det är nog som folk säger, att oroandet börjar med plusset på stickan och det tar aldrig slut.. Jag ska ju trots allt bli mamma.
De senaste dagarna har jag funderat väldigt mycket på det där med kön.. all denna fixering vid barnets kön. Kommer skriva ett inlägg om mitt synsätt när jag kommit fram till en bra förklarning som kan funka utanför mitt huvud. Det är ju trots allt något som är väldigt viktigt för mig..
//Annu
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar