Vilken bloggtorka jag råkat ut för. Galet.
Ligger i sängen på jobbet och ska strax sova. Har legat o googlat nattskräck, misstänker att Elliot har det. De senaste nätterna har varit förjävliga. Han skriker, men han verkar inte vara vaken. Flera gånger per natt kommer det och det enda som hjälper är att bära runt på han.. Då blir han tyst. Men lägger man honom igen så börjas det igen.. Min fina Majte är så stark som orkat ta nätterna nu när jag jobbar natt.. Känns som att jag borde vara där :(
Får passa på att skriva ut min ilska mot Poseidon. Jag blir så förbannad! När vi sa upp lägenheten innan midsommar så sa de att de skulle försöka få hyrt ut den tidigare så vi slapp så många dubbelhyror. Jag litade ju såklart på det, dumma jag.
Iaf, såhär sa de till mig när vi fick denna nya att det funkar när de hyr ur lägenheter. Först kollar de omflyttningskön, finns där ingen som vill ha lägenheten så läggs den ut på boplats när det är två månader kvar till inflytt. Eftersom vi sökte våran lägenhet på boplats så fick vi tre månaders uppsägningstid istället för två som vi hade fått om vi fick den genom omflyttningskön som vi ställt oss i samma dag vi upptäckte våran lägenhet på boplats.
I vilket fall, när jag inte hade hört nåt i början på augusti om att någon ville se lägenheten, så ringde jag poseidon. Vi hade ju kommit överrens om att försöks få ut den till första september.. Fick ett drygt svar att de följer de rutiner de har kring uthyrning. Visste ju att detta inte var sant eftersom den då borde funnits på boplats redan. Blev sur o kände mig tvungen att acceptera att de rövknulla mig o jag får betala för det. Tack liksom.
I tisdags ringde två tjejer mig, de båda hade fått erbjudande genom omflyttningskön att få kolla på min lägenhet.. Och bråttom var det för de hade ett dygn på sig att svara!
Hur fan får de gå till på detta sättet? De kollade omflyttningskön först två månader efter att jag sagt upp lägenheten! Iaf en av tjejerna hade stått i den kön sen innan sommaren o väntat på lägenhet! Så jävla kasst av de!!
Så, nu har jag fått spy ut min ilska på de. Funderar på att göra ett formellt klagomål till deras högsta chef, det känns inte som att sånt här förfarande hör till god ton. Vad tror ni, kan det hjälpa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar